Rapporten ”Arbetsmiljön på svenska universitet och högskolor” från Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) belyser både positiva och negativa aspekter av arbetsmiljön för forskande och undervisande personal.
Friskfaktorer:
- Autonomi och flexibilitet: Möjligheten att själv styra sitt arbete och arbetstider upplevs som tillfredsställande och motiverande.
- Meningsfulla relationer: Samarbete med kollegor och studenter bidrar positivt till arbetsmiljön.
Riskfaktorer:
- Hög arbetsbelastning: Många upplever tidsbrist och höga krav, vilket kan leda till stress och ohälsa.
- Otrygga anställningsförhållanden: Brist på anställningstrygghet och osäker finansiering skapar oro och påverkar arbetsmiljön negativt.
- Brist på socialt stöd och erkännande: Otillräckligt stöd från ledning och kollegor samt bristande erkännande för utfört arbete kan minska motivationen.
- Digitala system: Istället för att underlätta kan vissa digitala verktyg öka arbetsbördan och komplexiteten i arbetet.
Rapporten understryker vikten av att balansera flexibilitet med tydliga strukturer och stöd för att främja en hållbar och hälsosam arbetsmiljö inom högskolesektorn. Det rekommenderas att arbetsgivare beaktar både risk- och friskfaktorer för att skapa en jämställd och hälsofrämjande arbetsplats.
Rapporten innehåller flera konkreta fynd som belyser arbetsförhållandena för personal inom högskolesektorn. Här är några specifika insikter:
Hög arbetsbelastning och tidsbrist
- Personal rapporterar om omfattande arbetsuppgifter som ofta överstiger normal arbetstid.
- Särskilt vanligt är att forskare och lärare arbetar på kvällar och helger för att hinna med krav på forskning, undervisning och administrativa uppgifter.
Otrygga anställningar och bristande stöd från ledningen
- Flera anställda, särskilt yngre forskare och doktorander, upplever osäkerhet på grund av korta kontrakt och beroende av extern finansiering. Osäkerheten skapar en känsla av instabilitet och påverkar möjligheten till långsiktig planering, både yrkesmässigt och privat. Många anställda känner att det saknas tillräckligt stöd och erkännande från ledningen. Kommunikationen mellan ledning och personal upplevs ibland som bristfällig, vilket kan leda till missförstånd och frustration.
Psykosociala utmaningar
- En utbredd känsla av ensamhet och bristande tillhörighet rapporteras, särskilt bland yngre forskare och internationell personal.
- Konkurrens inom akademin skapar stress och påverkar relationerna mellan kollegor.
Digitalisering och byråkrati
- Ökande användning av digitala verktyg för administration och rapportering ses som en belastning snarare än en hjälp.
- Användarvänligheten hos systemen varierar, och många känner att det administrativa arbetet tar tid från forskning och undervisning.
Köns- och jämlikhetsaspekter
- Kvinnor upplever oftare än män att de belastas med mer administrativa uppgifter, vilket påverkar deras möjligheter att utveckla forskningskarriärer. Diskriminering och ojämställda förutsättningar lyfts fram som problem på vissa arbetsplatser.
Möjligheter till förbättring
- Flera respondenter efterfrågar bättre resurser för att hantera arbetsbelastning, exempelvis tydligare prioriteringar från ledningen och minskade administrativa krav. Mentorskap och ökat stöd för karriärutveckling identifieras som viktiga områden för förbättring, särskilt för juniora forskare.
Rapporten rekommenderar åtgärder som att minska arbetsbördan, stärka ledarskapet, främja sociala relationer och förbättra digitala system för att skapa en mer hållbar arbetsmiljö inom sektorn.
