En ny rapport från Mynak undersöker hur säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden påverkar säkerheten inom militära organisationer. Genom att analysera forskning från Sverige och andra västerländska länder presenterar rapporten en fördjupad bild av vad som krävs för att minska risker och förbättra arbetsmiljön i en av samhällets mest komplexa verksamheter.
Fokus på tre huvudfrågor
Rapporten adresserar tre centrala aspekter:
- Vilka faktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå främjar en stark säkerhetskultur?
- Hur kan specifika metoder och arbetssätt stärka säkerhetsbeteenden inom militären?
- Hur hanteras skillnader mellan föreskrivna säkerhetsrutiner och hur de faktiskt tillämpas i praktiken?
Metod och urval
För att besvara dessa frågor genomfördes en systematisk genomgång av tidigare forskning. Av 1 808 identifierade vetenskapliga artiklar inkluderades 25 studier i analysen. Dessa gav en bred bild av säkerhetskultur och beteende inom militär verksamhet, med fokus på faktorer som ledarskap, gruppdynamik och organisatoriska strukturer.
Centrala teman för säkerhet
Rapporten lyfter fram fem nyckelområden som bidrar till säkrare miljöer inom militära organisationer:
- Säkerhetsklimat: En positiv atmosfär kring säkerhet, där både ledning och personal tar ansvar, minskar antalet incidenter och stärker individuellt ansvarstagande.
- Strukturella förutsättningar: Tydlig övervakning och flexibilitet i arbetet skapar bättre förutsättningar för säkerhet.
- Individuella faktorer: Egenskaper som erfarenhet, mentalt välmående och personlighet har stor betydelse för säkerhetsbeteendet.
- Ledarskap: Kombinationen av inspirerande och strukturerat ledarskap ger de bästa resultaten. Chefer som kan balansera tydlighet med motivation främjar säkerhetskulturen.
- Lärkultur: Miljöer där kunskap och erfarenheter delas öppet, utan prestige, har en positiv effekt på både säkerhet och effektivitet.
Praktiska implikationer
En av rapportens viktigaste slutsatser är behovet av ett systemperspektiv på säkerhet. Säkerhetskultur är inget isolerat fenomen utan påverkas av en komplex samverkan mellan ledarskap, individuella faktorer och organisatoriska strukturer. För att säkerställa en god säkerhetskultur måste insatser fokusera på att integrera säkerhet i alla aspekter av verksamheten, från policy till praktisk tillämpning.
Vägen framåt
Rapporten betonar vikten av kontinuerlig utveckling och anpassning. Säkerhetskulturen måste vara en central del av varje militär verksamhet, inte bara för att minska risker utan också för att främja en tryggare och mer effektiv arbetsmiljö.
Försvarsmakten och andra aktörer inom det militära området kan använda dessa insikter för att stärka säkerhetsarbetet, både genom konkreta interventioner och genom att skapa en öppen och lärande kultur.
