En rapport från Karolinska Institutet undersöker effekterna av korta vilotider i arbetslivet, med fokus på hur de påverkar återhämtning, hälsa och prestation. Studien riktar sig särskilt till sektorer där skiftarbete och oregelbundna scheman är vanliga, som vård, transport och räddningstjänst. Rapporten sammanfattar forskning om riskerna med otillräcklig vila och presenterar åtgärdsförslag för att skapa hållbara arbetsförhållanden.
Korta vilotider och deras konsekvenser
Korta vilotider definieras som mindre än 11 timmar mellan arbetspass. De begränsar möjligheten till återhämtning, vilket kan leda till sömnbrist och trötthet. Sömnstörningar är en riskfaktor för en rad hälsoproblem, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Trötthet påverkar också arbetsförmågan, med ökad risk för olyckor och sämre beslutstagande som följd.
Rapporten lyfter fram att kontinuerlig sömnbrist skapar en kumulativ effekt, där tröttheten byggs upp över tid. Detta är särskilt problematiskt för de som arbetar i branscher med höga krav på koncentration och säkerhet, som transportförare eller vårdpersonal.
Riskgrupper och utmaningar
Skiftarbetare och de som arbetar natt är särskilt utsatta. Natarbete rubbar den biologiska dygnsrytmen, vilket gör det svårare att få tillräcklig och återhämtande sömn. I vården är problemet särskilt påtagligt, eftersom långa arbetspass och höga krav ofta kombineras med korta viloperioder. Det skapar inte bara risker för de anställda utan kan också påverka patienternas säkerhet.
Åtgärder och rekommendationer
För att hantera problemen med korta vilotider föreslår rapporten flera strategier:
- Förutsägbara scheman: Oregelbundenhet i arbetstider gör det svårt för anställda att planera sin återhämtning. Scheman bör därför vara stabila och förutsägbara.
- Inflytande för de anställda: Möjligheten att påverka sitt eget schema har visat sig förbättra hälsan och öka trivseln. Genom att ge medarbetare större inflytande över sina arbetstider kan arbetsgivare minska stressen kopplad till skiftarbete.
- Tillräckliga viloperioder: Minst 11 timmars vila mellan arbetspass rekommenderas. För nattarbetare bör detta kompletteras med möjligheter till längre sammanhängande ledighet för att återställa dygnsrytmen.
- Stöd från ledningen: Arbetsgivare bör skapa en kultur där återhämtning prioriteras och anställda uppmuntras att ta den vila de behöver. Det är också viktigt att kontinuerligt utvärdera scheman för att säkerställa att de fungerar i praktiken.
Positiva effekter av åtgärder
Implementeringen av rekommenderade åtgärder kan bidra till flera positiva effekter. Anställda får bättre möjligheter till återhämtning, vilket minskar risken för sjukdomar och trötthetsrelaterade olyckor. Dessutom förbättras arbetsmiljön, medarbetarnas trivsel och organisationens övergripande produktivitet.
Slutsatser
Rapporten visar att korta vilotider har en betydande inverkan på både hälsa och säkerhet. Genom att prioritera åtgärder som främjar återhämtning och ge de anställda större inflytande över sina arbetstider kan arbetsgivare skapa hållbara arbetsförhållanden och förbättra personalens välbefinnande.
